Äntilgen i Seoul på väg till det nyrenoverade före detta domstols byggnaden som nu tjänar som museum istället. Vägen dit var fin och kantad av en mur och små stenskulpturer av nyckelpigor (se bilden).
För att hålla blodsockret på topp och inte gnabbas käkade vi något som liknade tunna pommes men visade sig vara torr, knapprig frukt.
Insidan av Museet. Ganska fint och avskalat, men inget extraordinärt. Huvudattraktionen var Rene Magritte, en holländsk målare, verksam under 1900-talet och otroligt produktiv under sina levnads år. Många saker var riktigt bra och andra bara sådär. Han tog inte andan ur halsen på mig och jag stod inte och stirrade förtrollat på några av hans tavlor. Men helt klart sevärt!
Jag tog en bild på en tavla och hade genast en av vakterna (de stod minst tre i varje litet rum) framför mig som inte visste hur hon på koreanska skulle få mig att förstå att jag inte fick ta kort, så hon fnissade mest nervöst. De gör det, fnissar när de blir nervösa, ett ganska hysteriskt flickfnitter, speciellt de unga kvinnorna. Vi åkte med en äldre taxichaufför en gång som väldigt gärna ville prata med oss, och när han insåg att vi inte förstod så skrattade han rossligt nere i halsen istället. Hö-hö-hö-hö... (fast inte som tomten, utan mycket mer pitchat, som Jokern i Batman fast mycket äldre).
2 kommentarer:
Var där ingen koreansk konstnär? Hur ser deras moderna konst ut? Skiljer den sig mycket från vår?
Jo, där var några koreanska konstnärer i utställningen "dream work", en kvinnlig konstnär har jag för mig påminde lite om chagall i sina tavlor. Vi får gå dit en annan dag när de ställer ut inhemska utställningar!
Skicka en kommentar