Okej, då kör vi igång igen. Igår var bättre, mycket bättre, förrgår var värst. Det kändes som om jag ville gå igenom jorden, som om jag aldrig skulle må bra igen. Som om jag hellre dog än åt en enda musbit koreansk mat. Jag var iofs inte sugen på någon svensk mat heller. Jag tänkte att jag aldrig skulle stå ut här i sex månader med konstant illamående. Jag ville hem!
Men nu är det bättre, fast jag drabbas av en och annan yrselattack när jag far runt i lägenheten glad över att vara frisk :)...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Välkommen tillbaka stumpan!
Skönt att du är på benen igen! :)
Tack, tack... Jag är nog inte riktigt frisk, blev bara så glad över att inte må så fruktansvärt dåligt. Mår fortfarande lite illa och blir trött snabbt... Men förutom det är det tipp-topp :)
Kan tänka mig.... fy fan vad jobbigt att vara sjuk utomlands... undrans hur lång tid det tar innan alla såna saker känns "okej" utomlands... kanske när utomlands känns hemma.. när gör det det mirabelle?
Daniel: jag tror Sverige kommer vara mitt hem alltid. Jag gillar ju Sverige. Jag har aldrig än varit i ett annat land som känts hemma, hemma. Jag gillar Korea, det är inte det... Och jag har gråtit då jag lämnat länder jag trivts i. Men jag tror att det kommer att dröja länge innan jag kallar Korea mitt hem på riktigt.
Skicka en kommentar