I huvudet på Carl

Klockan 8:15 på morgonen.

M: Är du stressad?
C: Nä.
M: Får jag intervjua dig?
C: Ja, är det till bloggen?
M: Japp, tänkte att de där hemma kanske vill veta hur du mår oxå.
C: Okej.
M: Hur trivs du i Sydkorea?
C: Jag trivs bra. Massor att göra. Man går ju inte sysslolös.
M: Okej. Är det vad du förväntade dig?
C: Ungefär som jag förväntade mig. Hade inte så mycket förväntningar eftersom det är svårt att veta, men vardagen är mer normal än väntat.
M: Vad är bäst då?
C: Min Mirabelle.
M: Mmmm.. men mer då?
C: Trevliga koreaner som vill hitta på saker med oss, som hjälper oss.
M: Sämst?
C: Att man inte kan prata med vem som helst på grund av språket.
M: Kan du tänka dig att bosätta dig här?
C: Det har jag redan.
M: Ja, men mer än sex månader?
C: Tja, inte mer än tio år i alla fall.
M: Fem då?
C: Det är för tidigt att säga.
M: Vad tycker du om maten?
C: Jag gillar maten för det mesta. Men saknar europeisk mat, speciellt stek med brunsås och potatis. Stek med kimchi är inte samma sak, även om steken smakar likadant.
M: Okej. Vad saknar du mest?
C: Kompisarna och familjen. Och maten men det fattar man väl efter förra frågan?
M: Mmmm, det gör man nog. Hur tycker du att du blir bemött här?
C: Väl bemött, men man undrar varför man inte får åka med vissa taxichaufförer även om jag inte tror det handlar om diskriminering.
M: Hur hade du velat bli bemött?
C: Jag hade velat att alla skulle kunna prata engelska, alternativt jag prata koreanska.
M: Har du varit rädd här?
C: Nä, inte mer än hemma. Typ att man tror att man glömt något jätteviktigt någonstans.
M: Vad kommer du att komma ihåg härifrån?
C: När de skriker i affärerna som värsta bondmarknaden.
M: Haha.. Ja, hur känns det att vara en apa? (Carl är född i apans år)
C: Som om jag äntligen hittat hem.
M: Hur menar du då?
C: Det var ett skämt.
M: Okej, hur känns det att plötsligt vara 28 i koreanska år?
C: Stort! Nu är jag vuxen.
M: Och så är du sambo?
C: Ja, det känns bra. Mycket att ställa om sig till, jag menar med jobbet oxå.
M: På tal om det, hur är det på jobbet?
C: Jag trivs fint. Tycker om att jobba nära kunderna. En liten nackdel är att de blir mer kortsiktiga lösningar och mindre långsiktiga snygga lösningar.
M: Hur skiljer det sig att jobba i Sverige kontra Korea?
C: Som sagt så jobbar jag mer kundnära och ibland på möten så kan koreanerna prata med varandra jättelänge och sen frågar de typ: hur mycket minne tar det här? Då undrar man vad de pratat om i 20 minuter.
M: Är det något mer du vill tillägga?
C: Bara att det känns jättebra att ha med min Mirabelle.
M: Vad bra! Då får jag tacka för samtalet. Tack, tack.


M: Vänta, en fråga till bara. Hur var det på Norebang? (karaoke-rum)
C: Norebang var roligt. Charles dödsmetall var oslagbar!
M: Ser du fram emot nästa besök?
C: Ingen kommentar!