Avslutningen på hoooters kvällen...

Mellanfest på Pauls hotellrum med Pocari Sweat och gin, urk!


Men vilken utsikt!


Combe!


På ett mörkt mysigt ställe...



...rökte vi vattenpipa och somnade nästan i varandras armar på de guldbroderade kuddarna som låg utspridda över golven.


Zzzzzzzzz...


Sen rockade vi loss på Rasmus-favorit-house-klubb och kom hem vid åtta på morgonen eller nåt, kommer faktiskt inte håg! Jag fick i alla fall bara sova i 40 minuter, innan jag väcktes fortfarande full och vi skulle iväg igen på helgens äventyr.

Mirror, mirror...

Vad är det med koreaner och speglar. Vi har speglar överallt i vårt hem. I hallen, vardagsrummet och på toaletterna. Där är det mest extremt, vi har spegelväggar, spegeldörrar till badrumsskåpen och i duschen har vi en sån spegel som mormor hade när jag var liten. En sån rund som man kan vända på och på ena sidan ser man sig själv i normal storlek och på den andra jättestort!

Kortet har jag tagit när jag sitter på en offentlig toalett med kläderna på för att det är så kallt och tja, hur kul är det på en skala och se sig själv när man...

Ölmärket Hite har gjort fina kalendrar :)

I huvudet på Carl

Klockan 8:15 på morgonen.

M: Är du stressad?
C: Nä.
M: Får jag intervjua dig?
C: Ja, är det till bloggen?
M: Japp, tänkte att de där hemma kanske vill veta hur du mår oxå.
C: Okej.
M: Hur trivs du i Sydkorea?
C: Jag trivs bra. Massor att göra. Man går ju inte sysslolös.
M: Okej. Är det vad du förväntade dig?
C: Ungefär som jag förväntade mig. Hade inte så mycket förväntningar eftersom det är svårt att veta, men vardagen är mer normal än väntat.
M: Vad är bäst då?
C: Min Mirabelle.
M: Mmmm.. men mer då?
C: Trevliga koreaner som vill hitta på saker med oss, som hjälper oss.
M: Sämst?
C: Att man inte kan prata med vem som helst på grund av språket.
M: Kan du tänka dig att bosätta dig här?
C: Det har jag redan.
M: Ja, men mer än sex månader?
C: Tja, inte mer än tio år i alla fall.
M: Fem då?
C: Det är för tidigt att säga.
M: Vad tycker du om maten?
C: Jag gillar maten för det mesta. Men saknar europeisk mat, speciellt stek med brunsås och potatis. Stek med kimchi är inte samma sak, även om steken smakar likadant.
M: Okej. Vad saknar du mest?
C: Kompisarna och familjen. Och maten men det fattar man väl efter förra frågan?
M: Mmmm, det gör man nog. Hur tycker du att du blir bemött här?
C: Väl bemött, men man undrar varför man inte får åka med vissa taxichaufförer även om jag inte tror det handlar om diskriminering.
M: Hur hade du velat bli bemött?
C: Jag hade velat att alla skulle kunna prata engelska, alternativt jag prata koreanska.
M: Har du varit rädd här?
C: Nä, inte mer än hemma. Typ att man tror att man glömt något jätteviktigt någonstans.
M: Vad kommer du att komma ihåg härifrån?
C: När de skriker i affärerna som värsta bondmarknaden.
M: Haha.. Ja, hur känns det att vara en apa? (Carl är född i apans år)
C: Som om jag äntligen hittat hem.
M: Hur menar du då?
C: Det var ett skämt.
M: Okej, hur känns det att plötsligt vara 28 i koreanska år?
C: Stort! Nu är jag vuxen.
M: Och så är du sambo?
C: Ja, det känns bra. Mycket att ställa om sig till, jag menar med jobbet oxå.
M: På tal om det, hur är det på jobbet?
C: Jag trivs fint. Tycker om att jobba nära kunderna. En liten nackdel är att de blir mer kortsiktiga lösningar och mindre långsiktiga snygga lösningar.
M: Hur skiljer det sig att jobba i Sverige kontra Korea?
C: Som sagt så jobbar jag mer kundnära och ibland på möten så kan koreanerna prata med varandra jättelänge och sen frågar de typ: hur mycket minne tar det här? Då undrar man vad de pratat om i 20 minuter.
M: Är det något mer du vill tillägga?
C: Bara att det känns jättebra att ha med min Mirabelle.
M: Vad bra! Då får jag tacka för samtalet. Tack, tack.


M: Vänta, en fråga till bara. Hur var det på Norebang? (karaoke-rum)
C: Norebang var roligt. Charles dödsmetall var oslagbar!
M: Ser du fram emot nästa besök?
C: Ingen kommentar!

Manga-Mirabelle

Jag har fortfarande hemlängtan men efter en halv box brownies och ett konstant tårflöde till Notting hill och en pojkvän som ringer precis när bästa repliken på filmen kommer; "I'm just a girl standing infront of a boy, asking him to love her" så är jag både uttorkad och har huvudvärk men på betydligt bättre humör.

Pillade lite med en uppdatering av mig själv som jag brukar ha på mina visitkort men med lite mer manga-inspirerad touch. Voilá!


PS. Min mysdress fick prickar, den såg roligare ut då. Och min randiga mössa fick öron eftersom det är sjukt populärt att ha djurmössor här, mest på barn förvisso. Vilken gillade ni bäst? DS.

Sweet home forever

Egentligen borde jag lägga upp bilder från helgens vinterfestival. Det var kul! Men jag vill hem.. till sverige... jag saknar min bullriga kyl och mina tjutande element. Mitt kalla trägolv. En affär med bara varor som jag känner igen och expediter som jag kan fråga.

Jag vill ha en tvättpåse att tvätta mina bh:ar i. Jag vill ha tomatkross!!! Jag vill ha blekmedel till mitt hår, jag vill inte behöva färga det svart för att dölja mitt eget råttfärgade. Jag vill prata med Mats. Jag vill ha mina fötter på hans soffbord när vi kollar på en film och jag kan krypa upp i hans hårda soffa under en filt. Jag vill höra honom säga att "allt blir bra". Jag vill jobba, jag vill att Kerstin ska säga att jag är duktig. Jag vill äta svensk sushi och Helenas torra lax med rödbetor. Jag vill gå på stureplan och kolla på kloner med backslick. Jag vill se solen gå upp bakom statshuset när jag går till jobbet. Jag vill att solen ska gå ner klockan fyra. Jag vill dricka öl nere i humlan på fredags eftermiddagen fast det bara är fyra stycken som gör mig sällskap. Jag vill ha egna vänner. Jag vill inte känna mig påträngande. Jag vill inte att folk ska umgås med mig för att de tycker synd om mig. Jag saknar POP. Jag saknar till och med min gamla häst till dator. Jag saknar radion, jag hade kunnat lyssna på hur mycket hårdrock som helst, Kobbe! Men helst Annika Lantz... Jag hade velat se Prinsar och prinsessor på tv igår. Det borde jag fått göra. Jag har ju varit med och gjort vinjetten.

Jag hade velat titta på alla äckliga dokusåpor. Jag vill titta på guppande täcken!! Jag vill sitta på café och skriva, utan att känna att jag är konstig. Jag vill ha högklackade skor, jag vill förstå utan att behöva anstränga mig. Jag vill...

En hälsning "to Sweden"

Natasha pratar inte bara svenska, hon pratar skånska oxå!!

Vad gör jag i Korea hela dagarna?

Jag har varit med och tagit fram en vinjett till det nya programmet "Prinsar & prinsessor" med Linda Nyberg som sänds på TV4 ikväll klockan 21.00. Det går rätt och slätt ut på att hon intervjuar prinsar och prinsessor i Europa. Jag har bidragit med de två-dimensionella illustrationerna och logotypen. Missa det inte! Och har ni möjlighet, spela gärna in vinjetten till mig.



Puss puss

Dagens lektion...

kä = hund
kä = krabba
han-o = traditionellt koreanskt hus
opa = bror
apa = pappa
apa = smärta
mandu = dumplings
taxi = taxi
bus = buss
jong-au-rullr = engelska

HOOOOOTERS!!

Bilden är snodd från Pauls blogg, tick, tack...

Tuttar, tuttar, tuttar överallt.
Jag hoppas att det aldrig nånsin mera blir kallt!

Alla känner vi väl till det amerikanske Hooters och alla har vi väl vårt eget speciella förhållande till det.


I fredags besökte vi det nyöppnade Hooters i Seoul. Det första som mötte oss var två stora bröst som sa "Welcome to Hooters, we all love hooters". De svulstiga behagen hoppade upp och ner medan de satte klisterlappar på oss allihop.



Vi beställde amerikansk fettig mat och njöt i fulla drag. Calle var snäll och gav mig sin klisterdekal.



Med jämna mellanrum höjde de musiken och servitriserna skakade loss till kända rockdänger i sina små tajta kläder. (Till detta bör nämnas att koreaner räknar detta som ett familjeställe och tar med sina barn).



We all love hooters!


Natti natti Malte, sweet dreams...

Har du testat kohuvudsoppa?

Igår käkade vi lunch, "meat soup" kallade koreanerna det. Det var mycket fett på köttet men vi åt på ändå, Malte under högst protester... Efteråt fick vi reda på att det var kohuvud. Charles berättade hur han sett dem i köket stoppa ner hela huvudet till nästa omgång "meat soup" som skulle serveras.

Hello, hello... couple?

I förrgår var jag och Calle och tränade (kommer till det i ett senare inlägg när jag har haft med mig kameran till gymmet med ett laddat batteri) och när vi var på väg därifrån till ett lämpligt matställe blev vi stannade på gatan.

"Hello, hello"
Det stod tre små koreanska tjejer tätt ihop och vinkade hysteriskt till oss på trottoaren.
"Hello, hello... Couple?" fnittrade de.
Deras tänder lyste i gatbelysningen och deras tysta skratt ekade genom deras fingrar. Såååå söta.
"Yes, couple" sa vi och tog varandra i hand.
"Beautiful couple. Beautiful couple" sa den ena tjejen medan de andra tryckte sig mot henne.
"Oh, thank you" sa vi och nickade på huvudena, och deras fnitter ökade i styrka.
"Je boyo" (du är vacker) sa jag och kände mig som en nickedocka när jag oavbrutet höjde huvudet upp och ner.
"Me" sa den modigaste av tjejerna som sagt att vi var vackra och pekade på sig själv.
"Yes" sa jag och fast det var mörkt kunde jag se hur hon rodnade innan hon satte händerna för kinderna och fnissade tyst.
Sen frågade Calle efter vägen till Homeplus och de blev väldigt ivriga att peka och prata på koreanska i munnen på varandra. Vi tackade för hjälpen och vinkade till dem innan vi fortsatte, upprymda i själen över att ha blivit kallat ett vackert par så sträckte vi lite extra på oss. De är världens sötaste folk här! (speciellt småtjejerna som säger att vi är vackra och att vi ser ut att komma från böckerna).

Puss på er!

Favorit i repris: Trafikskolan live!

Med mig som kommentator!

Uhuhuuuhuu...

Det är så kallt... Jag sitter på mina händer så fort fingrarna släpper tangentbordet. Vid lunch satte jag fullt ös på alla gasplattorna för att få någerlunda inomhustemperatur här.

För en halvtimme sen kom det en reparatör som pratade koreanska och gick runt och öppnade alla kranar och kände på vattnet och pillade på reglaget i sovrummet och pratade i mobiltelefon. Och vet ni vad han gjorde!! Ställde upp ytterdörren till det svinkalla trapphuset så all min gasvärme sipprade ut!

PS. Det ska komma en ny reparatör snart... DS.

We put our faith in Albert

Nu ska vi få hjälp att tyda vårt värmereglage och förhoppningsvis få tillbaka värmen i vår lägenhet.
Koreanen Albert på Calles jobb ska hjälpa oss!!

Fett kallt!

Idag vaknade jag och ville inte gå upp. Det kändes som om det var kallare än vanligt utanför täcket. Jag ville bara ligga och gosa, så jag knep ihop ögonen och låtsades som om jag sov medan Calle knallade iväg till duschen. Sen hördes det värsta avgrundsvrålet: ARGHHHHHHHH!!

Hehe.. Nä, det gjorde det inte men Calle kom in och frågade om det varit något meddelande i högtalarna om att varmvattnet skulle stängas? Inte vad jag kan komma ihåg, inga meddelanden alls faktiskt. Så nu är det -1 grad ute, ingen värme i lägenheten, eller i golvet eller varmvatten i duschen. Jag sitter i fettigt hår och vi ska ut ikväll?! Hur ska detta gå till? Och till Hooters av alla ställen, om man får tro amerikansk tv så kommer där vimla av vackra människor med stora bröst (stora bröst är väl och ta i, har faktiskt inte sett en enda storbystad donna sen jag kom hit).

Men ändå, vackra snedögda skapelser med slimmade kroppsdelar i silkiga tyger då! Det är illa nog det! Då kommer jag med mina kurvor och fettiga hår och illaluktande under armarna. En chimpans bland hermelinerna.

Hushållsfördelningen

Låt oss se...

Jag tar hand om:
1. Tvätt
2. Disk
3. Dammsugning
4. Frukost
5. Handling (Calle är med ibland)
6. Halva matlagningen
7. Soplämning

Calle tar hand om:
1. Spolningen efter sina toalettbesök
2. Halva matlagningen
3. Vattenglas vid sängen vid läggdags

Hmmm... undra om jag gjort ett nerköp vid fördelningen?

Men å andra sidan så kan Calle inte svassa runt i rosa mjukisbyxor och fluffiga tofflor hela dagarna, eller kolla på de 100 snyggaste kändisarna i Hollywood som jag gör, eller kan göra menar jag, om jag skulle vilja vill säga.. hrum...

Bara för att...

... Calle tagit en sån fin bild på mig :)

Dagens ilandsproblem...

Det är så svårt att dammsuga under sängen med alla sängbenen.

Norwegians (vilket roligt ord)

Våra kära grannar som vi älskar att hata och som vi inte kan sluta skämta om och som pratar som om de är hysteriskt glada hela tiden, har lyckats ta sig ända hit och göra reklam för tja, hudlotion? Det enda svenska jag sett är två flaggor som satt i ett tak på en pub med resten av världens flaggor bredvid sig. Men nu när jag ändå är inne på norrmän... jag måste ju, jag kan ju inte låta bli....

Vet du varför norrmännen har med sig sandpapper i öknen?
Ja, de måste ha med sig kartan.

Norrmannen till sin fru:
- De sa att det skulle snöa på radion.
- Då tycker jag att du ska täcka över den.

Två norska flygare diskuterar möjligheterna att flyga till solen.
- Det blir nog för varmt.
- Nej, inte alls. Vi flyger på natten.

Varför stoppar norrmännen händerna i byxfickorna?
Dom vill inte visa att de har olika långa fingrar.

Den norska badvakten till sin arbetsgivare:
- Det är ovanligt många trevliga badgäster här idag.
- Hurså?
- Minst sju stycken har vinkat till mig.

Ja, ja... Jag slutar väl då... Tjingeling...

Yongsan + munskydd

Detta är teknikområdet (yongsan) som killarna älskar att besöka. Jag har nog inte riktigt kommit in i snurren, men medger vilken härlig uppfriskande känsla det var när jag fick min lilla vita älskling (macbooken)... Så jag antar att det är lätt att bli beroende... Här finns allt från digitalkamera, spel, högtalare till elektroniska möss som du kan ha som husdjur.

Jag har inte riktigt förstått varför de använder munskydd här. Om det är för trafiken och avgasernas skull eller för att förhindra att man smittar andra när man är förkyld. Många äldre tanter använder en av grovstickad sort, som en grytlapp. Hur effektivt kan det var?

Wrap your home in paper..

Vi använde presentpapperet vi köpte för ett tag sen på till att dekorera våra vita väggar lite. Vad tycks?

Du...

... söker du på Korea + Homever så kommer min blogg som första alternativ!! Coolt va?!

Homever after dark

Ja, jäklar vilket liv det blir här när skymningen faller. Rena rama cirkusen. Förutom allt folk som samlas och rycker i plaggen så står försäljarna på plastbackar och ropar ut priser, eller vad vet jag, de ropar på koreanska såklart. Tjatter, tjatter, tjatter, tjatter. Calle och jag skyndade igenom folkmassan, både han och jag hatar trängsel och utförsäljningar.



Ner till matavdelningen, där står det i alla fall bara en tjej i röd uniform i varannan gång och ropar ut dagens erbjudande.

PS. Alla städerskor på Homever är över 70 år och deras arbetsuniform liknar på pricken en french maid. Bara utan nätstrumporna och röd istället för svart.

In, upp, genom och in igen...

I Sverige så är oftast alla affärer och restauranger och uteställen belägna på nederplan och fullt synliga från gatan. Så fungerar det absolut inte här i Korea. De mest coola och hippa ställena finns på femte våningen, genom några gångar, igenom en dörr belamrad med gamla klistermärken. Där, hittar du det mest fantastiska du varit med om. För att illustrera ett exempel. Pactoly Woldo (factory world) ligger i närheten av vårt hem och där brukar vi äta middag.


Detta är ingången från gatan.


Här är trapporna som vi går nerför (2 st). Nu går Calle upp men det är bara för att jag tar korten efter vi ätit och är på väg hem.


Detta är dörren in till själva Pactoly Woldo. Vad jag vet så spelas det ingen bowling här?


Och då är vi framme och kan avnjuta en fin och romantisk middag med benen i kors.


Första gången vi fick en efterrätt på ett koreanskt ställe. Det var någon söt yoghurt blandning som jag sett att de säljer mycket i matvaruaffärer. Smakade som söt yoghurt uppblandat med juice.

Dagens ilandsproblem

Varje gång jag lutar mig mot diskbänken så sätter jag på diskmaskinen! "Trudellut" säger den.

Fest på koreakontoret

F`låt sötis...

.. men jag kunde inte hålla mig...


VI HAR FÅTT BREV! (tack mams)


Massa godis, krossat gammalt bröd och kaviar! Och en groda förstås. TJOHOOOOOO!!


En närmare bild på det krossade brödet. Bara sex dagar gammalt. Mmmmm....

Hello sweet darlings

Om ni undrade var alla mina pengar tagit vägen så är detta en av anledningarna. Mina nya små älsklingar (herregud, jag börjar låta som helena)... De fick töja ut dem två gånger med maskinen på bilden för att de skulle komma runt mina vader. "Det är skinn" sa försäljaren om och om igen och fiskade upp en tändare från fickan och försökte tända eld på dem. "Jag tror dig, jag tror dig" sa jag ivrigt gestikulerande med händerna.

Jag ångrade djupt att jag fortfarande inte rakat benen när försäljaren skulle hjälpa mig på och av med stövlarna hela tiden... Hjälpa till att trycka in foten, rätta till stöveln, klämma ihop skinnet för att kunna dra upp dragkedjan...

Nu är benen släta och insmorda med babyolja :).

Morgonsol

Både Seoul och Suwon är ganska fula städer med betongklumpar till hus som jag skrivit om innan. Men så ibland är det bara så vykorts vackert.

Glass glass i stora lass...

Mmmmm... förutom längden så nästan som hemma...

Rich or poor?

För några dagar sen tog jag ut 700 000 från denna bankomaten. De är redan slut...

Den jävla kalla vinden i arslet!

De må ha avancerade toaletter i affärslägeheter som vi bor i men på uteställen.... Ack och ve... Jag har ännu inte varit på en pub eller restaurang som har toaletten inomhus. Det är bara att bita ihop och stiga ut i kylan, antingen bakom huset eller i ett kallt trapphus. Sen får man gå några meter och eventuellt svänga en gång eller två. Då kommer man till ett förfall (kvittar hur fiiiiiint stället man varit på innan). Äckliga bås som man hade i skolan, med stengolv och tunna väggar som man kan kika in under. Det är bara att dra ner byxorna och känna den kalla vinden smeka en i skärten. Brrr... Och har du inte huvudet på skaft, säg att du tagit en öl eller två, så missar du såklart att ta toapapper som finns utanför båsen för att göra det hela lite roligare. Shake it, shake it baby... När det är dags att tvätta händerna så är det i isande kallt vatten, och jag har fått höra från Mars att det är få människor där borta som tvättar händerna.

Get Used!

Vad tycker ni om min mans nya kalsonger som han säkert tycker att det är jättekul att jag lägger ut här på nätet. Hihi... Jag tycker dom är vrålsnygga, har valt dem helt själv. Kolla in märket: get used! Padang! där satt den.

Dagens ilandsproblem

Vilken strumpa hör ihop med vilken?

Förresten känner någon till klåfinger-Oskar? Han som hade alldeles för många ben och armar och som alltid tog en strumpa när man tvättat? Jag var lite rädd för honom när jag var liten, det är jag kanske fortfarande.