Deras hus är stora fula betongklumpar, så de täcker dem med stora skrikiga skyltar med reklambudskap i stora bokstäver, men helheten blir ändå ganska bra. Du ser inte skogen för alla träd men de färgsprakande intrycken gör dig glad, mer än vad betongklumparna någonsin skulle göra.
Men sen kan du bryta ner enheterna och upptäcka att deras alfabet är ganska coolt, långt ifrån de snirkliga kinesiska tecknen, men i sin avskalade och hårda form riktigt coola. Å, ja. Jag gillar dessa små krumelurer och det faktum att jag inte kan tyda dem gör att jag ser dem som små konstverk, som jag aldrig skulle göra med mitt eget alfabet.
1 kommentar:
Detta är för övrigt läskmaskiner som finns nere i tunnelbanan i Seoul. Det konstiga är att det inte finns några papperskorgar där men ändå så är där kliniskt rent?! (hur kliniskt det egentligen är är ju förstås en sanning med modifikation, eller hur syrran?)
Skicka en kommentar