Gingerlaxeringste?

Jag är lite frusen på kvällarna så i förrgår köpte jag lite te som jag tänkte vi kunde ha och smutta på. När Calle äntligen kom hem från jobbet (det tog honom 2 timmar att pendla från Seoul) och vi gått ut och ätit (vi satt på uppvärmda golv och grillade vid bordet och då glömmer jag såklart kameran!!) så satt vi hemma i soffan (det svenska godiset var uppätet) och jag kom på att jag köpt te. Vad gott! Ingefärste, spännande...


När jag öppnade förpackningen så var det inget vanligt påste som vi har hemma i Sverige. Nä, små paket med pulver i. Jaja, det kan ju vara bra ändå. Så jag blandade i pulvret i det kokande vattnet. Det blev en vit sörja av det med lite hackade nötter som flöt på toppen. När jag luktade på det så stack det rejält i näsan, jävlar! Jag log mot Calle och serverade honom teet, sa att han nog inte skulle lukta på det. Vilket han såklart gjorde och började hosta en massa.

Man kan ju tro att detta skulle avskräcka oss, men icke. Jag drack nästan hela mitt glas, fast det sved och kittlade i halsen (tänkte att det var nog nyttigt), och Calle nästan halva sitt. Och det skulle vi nog inte gjort, i alla fall inte jag med min känsliga mage. Jag var på toaletten två gånger innan jag kunde gå och lägga mig. Och imorse efter frukost var det dags igen. Aj, aj....


Fast jag suttit på toaletten en stund tyckte jag att det luktade hallon. Konstigt kan man tycka, och det var inte förrän jag rullade ut lite toapapper som jag fattade att det var det som luktade. Det var faktiskt inte helt fel att ha lite rosenbuskar vid sin sida inne på dass...