Hiss.

Min kära pojkvän kom hem från Tokyo och Hiroshima utan en enda bild i kameran. Men däremot tre små filmer med utsikten från hissen när han åkte upp och ner lite packad ena kvällen och filmade kristallkronorna till mig på Century Hyatt Tokyo Hotel. Kristallkronor, suck, så romantiskt!

Avancerad toaletteknik.

Det renaste landet i världen där människor ligger på golvet i tunnelbanan och rengör golvet skinande blankt med borstar och maskiner. Där alla hostel och hotell delar ut tandborstar och tandkräm och shampo så att vi kan tvätta våra smutsiga kroppar rena, där alla restauranger erbjuder varma våta handdukar innan maten serveras. Det är här toaletterna är av en annan tid, i framtiden, med sprut i häcken och torkande varmluft och fågelkvitter och rosendoft.

Bye bye love.

Det var inte kärlek vid första ögonblicket, men när solen stod på och glänste på de söta gathusen som kantade vägarna och templena avlöste varandra det ena finare än det andra och små välvårdade trädgårdar lyste nästan konstgjort neongrönt, så var jag nog ändå lite kär i kyoto.


Kyoto, den handikappsanpassade lilla byn där allt låter. På stationen så får man lätt huvudvärk av plingandet till hjälp för alla blinda att hitta dit. Övergångsställena spelar olika melodier när du ska gå över eller stanna och i alla parker piper det vid alla toaletter och behöver jag understryka att det finns många toaletter överallt i Japan, i folkmun kallat toaletternas mecka. Sitserna är uppvärmda och du kan få både vattensprut och massage i arslet. Blås och fågelkvitter eller spolljud om du vill utföra nummer två. Och för att dölja lukten finns det en knapp med "extrem refresher."

Nu är jag hemma i Sydkorea igen, jag är full av intryck och inspirerad till bristningsgränsen som en stekt korv redo att spricka i stekpannan. Så glad att jag fått uppleva Tokyo, men samtidigt ledsen för att jag aldrig kommer att uppskatta svensk sushi igen.

Lugnet i Kyoto.

Det finns ett slott som heter Nijo i Kyoto som har sjungande naktergalsgolv som later fantastisk nar en hel skolklass med japaner i samma uniformer gar pa det. Som faglar i skogen som ska vacka shogunsen nar de far ovantat besok. Vilket harligt satt att bli vackt pa. Och sen oppna ogonen och motas av Kano skolans vackra malningar och snidade verk som slapper in solens stralar. Golvets adror var upphojda av alla bara fotter som nott pa dem. Det smattrade pa taket av regnet och jag fick ga ganska snabbt for att hinna ga igenom slottet innan det stangde for omvarlden inom tio minuter. Regn och vata gympaskor som slapper in vatten till frusna tar. Nar det inte finns nagot genomskinligt paraply att sno kan man sitta pa McDonalds och tanka pa att det ar sommarsol i Svealand.

Med en lapp i handen over barer i Kyoto gick vi glada i hagen ut for att socialisera med japanerna. Vi vandrade upp i slitna trappor, drack ol pa en odslig rockklubb dar bartendern satte spritflaskorna i milimeter ordning for att ha nagonting att gora. De spelade "the clash" och jag rokte for att ha nagot att underhalla fingrarna med. Bar efter bar med en leende bartender som valkomnade vart avbrott och verkade tycka att det var skont med lite sallskap. I en bar foljde den enda kunden oss till ett biljardhak. Vi gick genom regnet och forsokte sa gott vi kunde prata med hander och leende. Dar stannade vi och Jenny vann over oss andra och jag ar fortfarande en dalig forlorare och olglasen var fina och tunga och i olika farger sa det var latt att halla reda pa vem som var vems.

Nattbuss till Kyoto.

En bussresa fran helvete, och en morgon jag helst skulle vilja vara utan. Mitt forsta ogonblick med Kyoto var langt ifran vackert. Min kropp var stelfrusen, min nacke klagade pa sovstallningen och somnbristen dunkade i huvudet. Inte ens ett hett bad fick mina mungipor att vanda sig uppat. Regn och regn och varuhus med inga pengar att handla for, det enda som holl mig uppe var hotellbokningen, den ljuva sangen. Vi drog runt i cirklar och invantade incheckningen, och ingen chokladkaka i varlden skulle kunna ersatta njutningen att glida in i kimonon, krypa in under tacket och sluta ogonen. Somn i timmar tills det var morkt ute, men anda regn och doda gator.

Vi stravade efter pommes och kott, men hittade en gedigen japansk restaurang dar man satt pa golvet och maten var inte som vi forvantade oss men god anda. Nar strupen skriker efter lite alkohol for att mjuka upp trotta lemmar ar det inte tomma gator och regn man vill at. Porrklubbar och prostituerade och sallskapsdamer och geishor. Till slut hittade vi en klubb i en kallare som stannat i femntiotalet och hade dov belysning och snall personal. Dar stannade vi och drack drinkar sa lange vi ville och hoppade sen in i forsta basta taxi med en skylt pa taket i form av ett lysande hjarta med initialerna MK, Mirabelle hjarta Karl.

Lost in translation.

Oj, hur kan en hjarna glomma nagot sa viktigt som att vi satt bland molnen likt en vacker Scarlet Johansen och tittade ut over vyerna fran Park Hyat Hotell? Det var vackert med ljusen och man fick halla for nasan och tryckutjamna i hissen upp. Det var pa 53:e vaningen och lyxigt sa jag kande mig som en inkraktare, som om jag at av kakan som var bakad med karlek till sjalvaste kungen.

Hogt i tak och massage i toalettsitsen, servitriserna var kladda i svart och skrattade sakert inombords till var barnsliga entusiasm. Vi smuttade pa vara dyra drink och slok alla sma skalar med snacks tills himmelen borjade morkna och det var dags att betala for att fa andas atmosfaren. Vi nallade pa tva minuter och jag passade pa att hyperventilera en aning, sen gick vi...

.. till ett hal i vaggen. En liten krog med bara en bar med tio personer pa rad inklamda pa en minimal yta. Det var tygskynken mellan oss och granden utanfor och gubben sa "kawaii" till Mats flera ganger, han tyckte att han var snygg. Trolltricks och varm sake fick igang vara hjartan som stannat av forundran over den underskona utsikten. God mat och.. suck.. Japan i mitt hjarta, har vill jag bo!

luxurious.

Manga mjuka kuddar som man kunde bulla upp bakom ryggen och sitta upp. Ingen choklad men kaffegodis pa kudden. En skon bakgrundsmusik sovande for hjarnan och ett varmt bad med citrusessence. C fick uppgraderat till ett dubbelrum med tva sangar och en schaslong och kontor och lenande hudkram. Jag plankade. En stunds hoppande pa de rosa molnen. C insisterade att vi skulle sova i samma sang for annars kunde staderskan tjalla nar det fanns tva obaddade sangar.

Frukosten var dyr men kornen i brodet gjorde det hela vart varenda krona. I hotellobbyn tog jag ett kort pa den tropiska utsikten och min C i kavaj, han kanns sa langt ifran mig nar han ska jobba och ha seriosa moten.

Inatt tar jag och Jenny och Mats nattbussen till Kyoto utan att ha nagonstans att sova. Live the dream.

Godmorgon.

Annu en vacker dag i tokyo med nacksparr och ont i ryggen. Det har hostel-livet tar pa mig. Mats ar sjuk och vi ska flytta narmare stan sa att vi slipper springa till tunnelbanan innan det magiska tolvslaget eller stanna ute tills morgonsolen sticker i vara trotta ogon nar vi vandrar ut som lemlar fran dunkla nattklubbar.

C ska jobba imorgon, han far ta in pa fint hotell med chokladpraliner pa huvudkudden och en lyxig minibar som jag aldrig kanner mig tillrackligt rik for att rora. Igar var vi pa odaiba, och sag solen ga ner rod som en tomat i det blankande vattnet. Konturerna av husen markerades av alla ljus och en gigantisk bro med vita lampor. Suck, det var sa vackert att huden knoppade sig och jag drog at jackan och sparade bilden i mitt minne.

Stylish.

Jag och Jenny strosade runt i Harajuku och hittade en harsalong med oppna dorrar. De gick vi igenom och blev valkommnade av fyra japaner bakom en disk som fnissade hysteriskt och nickade till oss "cuto, cuto". Tva sekunder senare sa dok det upp en tolk och jag fick forklara vilken frisyr jag var ute efter och peka i stora bocker med parmar i vav. Han som skulle klippa mig var sot och hade stor mun. Han var ganska dalig pa engelska och vi turades istallet om att prata vara modersmal medan oversattaren pillade mig i haret och medlade.

Jag har aldrig forut fatt en san fantastisk harmassage och jag blev klamd pa oronen och i nacken med en varm vat handduk. Om detta inte ar himmelen sa ar jag inte en gremlins. Min harfrisor log mycket och forsokte sa gott han kunde att prata med mig "When you and your friend come. I happy" sa han och la sin hand pa hjartat.

Och sen fick jag varldens funkigaste harklippning med tokyo-topping. Och ett avsked som jag nog aldrig kommer att uppleva igen. Det var fyra bakom disken som sa hur vackra jag och jenny var och sa vinkade de och uppmanade oss att komma tillbaka. Eskort till dorren av en trio och avvinkning pa kopet i dorrposten. Och som de gor pa film sa vande jag mig om en sista gang eftersom jag visste att jag aldrig skulle se dem igen. Och dar stod de kvar, reste handerna entusiastisk i en sista halsning. *vinkevink*

06.45

I morse gick jag och C upp kvart i sju, det var inget som skulle hindra mig fran att se fettet dallra idag. Inte ens allas invandningar over att det var tidig morgonsol och tuppen inte hunnit gala an, och att det ofta visades pa tv. Jag ville se det sjalv. Utan filtret som redigerar bort rynkor och blodadror i rutan. Vagorna som vandrar over deras lar och tyngden under dem nar de lyfter pa benet och stampar, vibrationerna som kryper genom marken till undersidan av mina fotter.

Och det var coolt! Vi fick basta platserna men hade kunnat komma mycket senare och anda sett bra. Det var mycket ceremonier med omflyttning av saker, och en kille i de ballaste byxorna med hang som sjong kraftfullt tills hans rost sprack och han blev utbytt till en med samre kvalite pa stambanden. Sumobrottarna hade blojor och fransar som hangde fran baltet, verkade mest vara ivagen. De var tunga men lyftes ibland upp av motstandaren och ramlade tungt pa den sopade sanden. Domarna gick med vordnad runt i fantasifulla fargsprakande kreationer, och holl upp en skylt mot vinnaren i sin fina tuppkamm som ibland hangde ner pa sidan.

Pa kortsidorna satt man i kostym, stallde sig upp och bugade till annu en fargglad schume som holl upp en kanna vatten eller pall eller nagot annat kringvandrande foremal.

Fett ball!

Zzzzzzzzzzzznark.

Jag ar trotttrotttrott... Allt i huvudet far inte plats langre. Det ar for mycket fran alla hall. Jag maste blunda nu och lata mitt huvud baddas in av fjadrarna i min kudde. Godnatt Tokyo, jag vet att du aldrig sover.

Jag orkar inte skriva tusen ord.

Jag brukar ju fylla min blogg med bilder for att underlatta lasningen och eftersom jag inte ar varldens tekniska (men nastan!) person sa vet jag inte riktigt hur jag ska fixa problemet att fa dem fran kameran till datorn utan sladd, men det basta av allt ar att Mattias springer runt och platar med bade sin mobil och kompaktkamera och stora bjasse till bamsekamera sa ni kan ga in och kolla pa hans blogg. www.mattiasekstrom.blogspot.com

Lycka till!

Ogilvy Tokyo!

Jaha. Jag tankte aka runt och besoka alla Ogilvykontoren i varlden. Wish me luck. Jag ska mota dem idag klockan ett tillsammans med de ovriga Ogilvianerna som ar har. Jag har tagit pa mig klanning och hogklackat for att smalta in i mangden och malat lite extra langa linjer i sidorna pa mina ogon med kajalpennan.

Still mandag.

Mitt liv bestar just nu av ett zickzackande mellan manniskor i folkhav, jag forsoker undvika kroppskontakt sa mycket som mojligt. Jag mumlar "aragato gotzaimas" om jag misslyckas. Ett planerande av motesplatser och tider, det ar svart nar man varken har klocka eller mobil. Men japaner forstar om man pekar pa sin handled och ler att det ar tiden man vill at.

Jag och C har varit i Ueno och akt i en romantisk trampbat i form av en svan. Sen akte vi till "pip" och "pip" och efter det motte vi de andra som sovit till tre efter karaokekvallen igar. Tre minuter kvar.. See ya soon...

Love is in the air.

Inte for att C och jag tankte ta in pa ett, men det finns 35.000 love hotels i Japan! Dar hyr man ett rum per timme och kan valja bland olika rumstema som SM eller Kitty.

Just nu sitter vi i Applehuset i Ginza och foralskar oss i alla vita produkter. Jag glider over knapparna i det tradlosa internetet pa det finputsade tangentbordet, svavar i luften i det hoga glashuset med utsikt over dess stolta kamrater nerfor gatan. Jag har sagt love hotel sa manga ganger att folk har borjat titta pa mig.

Gotta go! Tokyo awaits me.

Mandag morgan, (fast pa ett bra satt).

Vi befinner oss pa ett hostel valdigt langt upp i hogra hornet pa tokyo kartan. Det ar i Asakusa som jag bott i min plastkapsel men mycket langre fran tunnelbanan. Det ar ett typiskt hostel med alla sprak virvlande i luften. Jag sov gott, bara en snubbe snarkade till ibland.

Det ar inte mycket uteliv i Asakusa, mest lugn och det tog ett tag av vevande med armar och ritande av akvarium i luften innan vi hittade till ett karaokehak. Japanerna vralande "Samba" och "Ole" och snurrade runt till en sjungande Samuraj pa bildskarmen. De ovriga latarna kunde vi vasterlanningar vrala med till och jag skrek "Sweden" sa ofta jag kunde nar Abba sjong "Dancing Queen", men ingen verkade bry sig.


Vi var pa Harajuku igar. Dar har jag varit fast det var mindre turister da och mer utspokade, jag menar lite annorlunda kladda japaner. Jag kopte en jacka som Jenny provade jattelange men den var lite tajt over hennes axlar. Hehe...

C sitter bredvid mig och kliar mig i nacken. Han ar fin och nu ska vi till en engelsktalande bankomat. Det ar det fa av har.

Puss.

Sex minuter...

...att skriva pa for jag har inte manga 100 yen mynt. Klockan elva nagonting och alldeles for lite blundande med ogonen efter ett christian cafe mitt i natten med besok av satan. Morkt med djavular och hangande jesussymboler overallt. Mmmm... Jag drack Nightmare och ol med lask.

Det ar en yr kansla att ta in allt med en gang. Sa stort, sa mycket och en ljudvall med ord jag inte forstar. Manniskorna ar coola och jag har en ny troja som ar mittemellan. Inte trakig men lite ball anda. C kommer idag det ar lycka i mitt hjarta.

Kyss och slurp!

Tokyo is adictive!

I ett riktigt hotell med en lobby med reception och japaner i drakter som pratar engelska. Det ar skont med den lugna musiken i bakgrunden som kontrast till gatuljuden och fagelsangen i parkerna. Jag har bestamt att mota mats, jenny och mattias har klockan fem ikvall men jag tror att de kommer att vara har tidigare sa jag stannar pa skinnstolen jag sitter pa och skriver tills mina 100 yen mynt ar slut och jag kan inte fylla munnen pa maskinen mer och min tid ar slut.

Det kanns som om jag hunnit med mycket. Igar gick jag pa sma gator i Shimbashi och tittade pa neonskyltar och letade efter en uttagsautomat som inte spottade ut mitt visa kort. Ingen forstod vad jag pratade om och rasslet fran de enarmade banditerna lockade mig att spendera 1000 yen pa att stoppa marker i en maskin med manga tjejer som sprang over displayen i bunny outfits. Jag var overvakad av en liten man med roda klader och guldsommar i kavajen. Han pratade ingen engelska men lamnade inte min sida trots att jag bytte maskin for att bli av med honom. Japanerna satt pa rad med stora ogon och la mynten i maskinerna med monotoniska rorelser.

Jag trottnade och kakade fantastiskt god streetfood. Det var soppa med nudlar och flask och svamp och sesamfro, hur mycket man ville. En tant sprang och fyllde pa mitt vatten sa fort jag tog en klunk och de log vanligt.

Men jag ar inte konstig har som i korea, det stor mig lite. Det vimlar av utlanningar och pulsen ar hog och byggnaderna fina och roliga och staden varierande och vissa tjejer utspokade i rosa ballerina klanningar med svarta sminkningar som tacker halva ansiktet och langa naglar med parlor pa. Deras ogon ar sa fantastiskt intensiva och jag har aldrig kant mig sa trakig innan. Idag har jag klanning pa mig for att kanna mig lite piffigare och for att det brukar Agnes (min systerdotter) ha nar jag kommer pa besok och jag ska faktiskt ocksa fa besok idag. Puss pa er alsklingar!

Gla pask for helvete!

Det har helt trillat ur min hjarna, och det var inte forran jag gick in pa dn som jag sag att det ar pask. Skartorsdag om jag inte minns helt fel. Jag antar att de inte firar pask har. Inte for att det gor sa mycket. Paskharen har slutat att komma och halsa pa mig anda och jag tror definitivt inte att han kommer att hitta till min lilla gula plastkapsel med utsikt over floden och den gula statybajskorven.

Hej franTokyo.

Japp det blir utan de dara prickarna. Jag sitter inklamd i ett litet bas. Det ar ett "Manga Kissa." Hit gar man for att lasa Manga porrtidningar och kolla pa internet. Det har varit nagra handelserika dagar. Pa flygplatsen traffade jag Nathan och vi vandrade under ett hav av rosa "cherry blossom" i Ueno. Sen at vi ananas pa en hektisk maknad och tittade in pa alla spelhallarna dar gamla japaner satt framfor nagon slags enarnade banditer.


Efter det tog jag mig till min plastkapsel som jag skulle sova i som hade utsikt over en flod och en stor gul bajskorvs liknande staty. Det var inte mer an att jag fick plats att sova i kapseln med en tv intryckt i taket. Jag gick och at varldens basta sushi pa band och sen badade jag i skallhett vatten innan jag at choklad och somnade medan jag laste min bok.


Dagen efter var molnig men jag trotsade regnet och gick i Imperial Palace Garden. Kallt, kallt, kallt. Det var vackert och jag kunde slacka min torst efter underskona vyer. Lite japansk modern konst pa det och jag var matt och belaten. Jag begav min till shinjuku med tunnelbanan for lite japanskt spa och nar jag klev ut fran stationen sa regnade det hundar och katter. Himmelen oppnade sig och det flot regn pa trottoarerna. Precis nar det borjade sippra in i mina skor kastade jag mig ovar staketet till vagen och hoppade in i en taxi, min raddning. Jag stannade pa spat i 3 timmar med olika bad och bubbelpool och massage och utomhusbad och mat och fruktdrycker, och sma plaststolar att sitta pa och tvatta sig framfor en spegel med olika tvalar. Allt totallt naken. Varken koreaner eller japaner har nagra som helst problem att visa sig nakna.

Efter var jag sa fruktansvart sugen pa en ol men bestamde mig for att anda aka hem, jag kom fel och hamnade pa horgatan och foljde med en afrikan upp pa ett rum med soffor och en bar och dunkel belysning, sen aterfick jag medvetandet och mitt hjarta borjade istallet klappa fort. Jag tog hissen ner och traffade pa en underbar kinesisk familj vid stationen och en gammal japansk man som visade mig vagen hem till min trygga plastkapsel.

Idag tog jag en tur med en bat i form av ett rymdskepp till en o med kopcentrum och en stor boll hogst upp i ett hus, det visade sig vara en tvstation som samtidigt var en turistattraktion med fantastisk vy over staden. Det funkade alldeles finfint och var betydligt storre an svt i malmo.

Sa nu ar jag har, manga kissa. Japaner ar foresten vardelosa pa engelska de med och alla toaletter har knappar att trycka pa och uppvarmd sittring. I love U all!