tisdag 8 maj 2007

Shopping och muren i Suwon.

Då var stackars mamma och Lasse strandsatta (igen) med bara mig som guide och de flesta som umgåtts med mig mer än tre timmar en lördag eller söndag vet att jag har väldigt svårt att hitta.


Vi tog bussen till Paldalmun, det är en rondell med ett stort gammalt koreanskt hus. Där ligger en matmarknad och en kläd- och prylmarknad. Lasse fick med en gång en uppskattningsgåva av en koreansk försäljare. Hmmm.. Undra när man ska ha användning för lösa armar? Eller så var det bara ett försäljningsknep och Lasse borde ha köpt resten av jackan också?


Grönsaker, om det var någon som missade att det var det. Mamma frågade mig om var endaste lilla sak och hon fick samma svar varenda gång "jag vet faktiskt inte." Och varför jag sa faktiskt är konstigt för jag har ingen aning om något förutom Kimchi och det sålde de i massor!


Vi köpte picnic på ett bageri. Vi blev mest kära i äggmackan med ett brödhjärta i kanten. Annars var det brödpinne med vitlökssmak, bagel med creme cheese och en russinbulle med skinka och ost och sallad. Allt bröd här smakar sött eller smör.


Sen gick vi uppför berget...


... och gratulerade Buddha på hans födelsedag (det är någongång i början på maj och stora delar av Suwon och Seoul är kantade av färgglada lampor under denna tidpunkten).


Ett tempel. En energisk korean propsade på att ta kort på oss och hans kompisar fick vara med i bilden.


Ser det inte mysigt ut? Korea är lummigt grönt nu och det är underbara 30 grader i luften.


Vi stannade på ett charmigt te-hus och när Lasse och jag beställde in öl så beställde mamma såklart in soju. Ägaren hade bott i Italien i 15 år och han presenterade oss både för sin fru och dotter och erbjöd sig att laga italiensk pasta till oss (vilket är smått omöjligt att få tag i här på Korea, det brukar vara pasta med ketchup och majonäs som gäller).


Det var en konstnär som hade skapat alla flygplan av bruksföremål man har hemma. Jättefina. När vi släckt törsten och skakat loss krampen i benen efter den långa turen längs muren så gick vi till Palatset och förundrades över det gamla trädet som överlevt i 600 år och en stor brand. Det var ihåligt och bara några kvistar högst upp var gröna. Vi klappade stammen försiktigt för att turen skulle följa med oss hem, samtidigt som vi höll andan för att trädet inte skulle rasa ihop.


På fiskmarknaden så ville mamma köpa fisk och jag frågade många gånger om hon verkligen kan laga fisk? "Såklart jag kan!" fick jag till svar och jag sa att jag brukar säga att hon inte kan laga fisk. "Jag är uppväxt på kött för min mamma kan inte laga fisk." Mamma hade en helt annan uppfattning och när vi äntligen fått försäljaren att förstå att vi bara ville ha fyra fiskar och inte fyra kilo och mamma både rensat och panerat och stekt fisken så får jag erkänna, den var ljuvlig. Och se så glada de är att det inte var råa ostron och musslor och fisk på menyn.

2 kommentarer:

Anonym sa...

vackra jack-ärmar!!! sitter brevid en man från sydkorea, visade honom bilderna, han berättade att de använder de där avklippta jackärmarna när de målar och sånt för att inte kladda eller nåt. Så det var kanske en komplingmang eller nåt att ge bort dem, ge utlopp för den konstnärliga ådran

Mirabelle sa...

Shit, det är så bra med blogg när man faktiskt lär sig saker. Idag såg vi även en kvinna som använde dem när hon diskade. De har många användningsområden de där ärmarna!! Och jag tror definitivt att de var menat som en komplimang, han gillade nog Lasse.