Moderskärlek.

Jag måste skicka lite kärlek till min mamma. När vi kom hem utmattade och flera kilo lättare från Tibet så steg vi in i en välstädad lägenhet med en kaktus i röda och gula och gröna färger på bordet. Det fanns en fruktskål med äpplen som dock ruttnat lite och samlat vätska i botten. Det fanns chokladstenar och inte ens kaviartuben var slut som jag fruktat. Det fanns ett långt brev till oss båda och lite fickpengar till en alldeles för gammal dotter.

Det var som dagen innan jag flyttade till Stockholm, då träffade jag en söt fransos på ett dunkelt uteställe. Han bedyrade sin kärlek till mig i alkoholdimman och kom ihåg det några timmar efter på morgonkvisten. Jag skulle jobba i Stockholm några dagar och mellanlanda i Malmö några timmar för att flyga vidare till min kusins 30-årsdag i Berlin. Jag visste att det låg ett tjockt lager dammtussar på mitt golv och det fanns inte en chans att han skulle få komma dit och hjälpa mig packa. Men han var enträgen och till slut ringde jag.
"Ehh, mamma. Kan du dammsuga i min lägenhet?"
Hon lät väldigt besvärad och efter en stunds tystnad suckade hon.
"Hur viktig är han?"

Jag och fransosen möttes av en stor fräsch blombukett i hallen. Lägenheten sken som aldrig förr och inte ett skrymsle hade undgått hennes trasa. Det fanns godisskålar i alla rum, och kylen innehöll en gedigen frukost. Vinet låg på kylning.

Han dumpade mig några veckor senare och jag var arg och ledsen i säkert en vecka, mest för min mammas ansträngning som varit till absolut ingen nytta.

Tack mamsen, I love you!