Crime time.

Det finns i princip ingen kriminalitet i Korea, om man bortser från korrupta politiker och mutskandaler. Men ingen som försöker lura dig på pengar eller sno din väska eller försiktigt plocka upp den tiotusenlappen som du tappade och stoppa den i egen ficka.

I förrgår när vi var på Jebudo tappade Calle sin mobiltelefon ur sin breda ficka på sina linnebyxor. Jag sträckte över min mobil och bad honom grabba tag i det sista halmstrået, ringa telefonen och se om någon svarade. Och såklart gjorde det det. Vi är inte i Sverige, utan i Korea. Killen pratade inte så bra engelska så Calle fick ringa sin kollega som fick ringa upp Calles mobil och avtala mötesplats. Suck, det är så att man blir bölfärdig.

Vilket leder mig in på kollegan, Natasha. Vi fick ringa henne igen när vi var på väg hem i taxin. Calle ringde och sa "Hi Natasha. Can you do me a favor? Please tell the taxidriver where I live?"