fredag 8 december 2006
Sambo Rambo
Hur länge ska man vara tillsammans innan man tar steget och flyttar ihop? Hur länge ska man dejta innan man kan kalla sig ett par? Hur länge ska man vänta innan man trevande säger de tre orden? Din jävla idiot! Hehe.. Bara skoja, jag älskar dig, ska det ju vara! Vad är kotym? Ett halvår, en månad eller en vecka?
Jag är så van att vara själv. Så van att jag till och med kan sakna min egen självömkan över att vara just ensam. Nu har jag inget att ömka mig för, fast jag ibland känner för att ömka mig. Tycka synd om mig själv. Men för vad? Nu är jag ju lycklig i mitt liv och vill absolut inte ändra på något. Så varför blir jag ändå ledsen ibland? Varför tycker jag fortfarande om att gråta när lusten faller på. Förr hade jag alltid en anledning, jag var ensam. Men nu, ibland gråter jag bara. Tårarna rinner och jag har ingen aning om varför?
Men nu skulle jag inte skriva om det. Jag skulle skriva om att bli sambo. Jag måste erkänna att jag ibland tycker att det är fruktansvärt läskigt. Herregud (jag är nog banne mig kristen), hur ska det gå? Vad ska vi prata om? Men samtidigt så är jag övertygad om att det kommer att gå bra. Jag tror jag kommer att bli en schysst sambo. Jag älskar att skriva små lappar och pyssla om. Laga mat ihop och framför allt sova tätt intill min Calle.
10 mån. Det måste väl ända vara det exemplariska tiden för att flytta ihop eller hur?!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
19 kommentarer:
Ja hur länge är egentligen lagom? Vi flyttade ihop efter att ha haft ett distansförhållande i 8 månader. 4 månader senare var vi både med hus och barn :-) Så det kan gå!
Jag tror att det kommer att gå utmärkt för er också, eftersom jag vet att iallafall en av er (och troligen båda då jag litar på Mirabelles goda smak) har ett hjärt av guld!
Lycka till!
Naaaa... Du är ju världens gulligaste. Det är du som har ett hjärta av guld! Massa pussar och kramar till dig.
Hur länge har ni varit ihop? Har du inte sagt "jag älskar dig" så är det ju något konstigt.
Shit man! Säg inte det, för allt världen. Du kommer skrämma skiten ur honom. Finns vissa saker man ska vänta med tills bröllopsnatten...
En anledning till att du inte sagt det är att du inte gör det. Har du funderat på det?
Du måste vänta tills rätt läge, och förbereda dig väl. Det är inget man bara skvätter ur sig.
När man väl är sagt det, då kan man inte sluta säga det. För vad betyder det? Om man en dag glömmer säga det?
Ta det lugnt. En vacker dag så bara kommer det och då kommer det kännas så naturligt och då, då vet du.
Precis vad jag menade. För den vackra dagen när det inte kommer naturligt... Lika bra att skjuta på det.
Precis vad jag menade. För den vackra dagen när det inte kommer naturligt... Lika bra att skjuta på det.
Vänta tills han säger det först!
Jo det är ju skitbra. Vilket tryck har man inte på sig sen?
Good point. Och har du vänt på det? Om du säger det då måste han ju säga det! Och om han säger det, äkta! Och om han inte gör det, bered dig på att må skit.
Klart besvärlig situation. Minns du vad mamma sa när vattnet var kallt? Ba' hopp' i.
Nyckeln är: du måste veta att du han gör det. Sen säger du det och sen drar du illa kvickt. Han slipper pressen och när han säger det så vet du att det är äkta. Du får ha en del tålamod bara.
Vet det kan faktiskt vara så att man blir mer kär när säger det, "ord skapar tanke" som descartes. Gäller också känslor.
Men håll käften! Vill du sätta mer press på henne än hon redan har? Och så måste man säga det stup i kvarten för att hålla lågan brinnande. Bra med filosofer.
Håller med föregående talare. Om det var descarted själv eller någon annan som replikerade, "Ord dödar tanke." Gäller även känslor och kallas då slentrian.
Är vi lite scitzo eller är det bara jag?
Skicka en kommentar