Så med varsin öl i handen satt vi i blomstrande soffor med väggarna täckta av affischer av Abba och the Beatles. Från de olika grupperna med tanter och farbröder hördes glädjetjut och de ställde sig en efter en upp och dansade i takt med musiken, och när en blek korean satte sig vid pianot och pratade på koreanska och efter att ha frågat oss "where are you from" satte igång att klinka på tangenterna med hes stämma, så fanns det inget som stoppade de annars så trötta benen. De sprang mot dansgolvet. Jag och Calle satt kvar en stund och tittade på den stora gitarren i taket och de blinkande ljusen och de wobblande underarmarna, undrade om vi skulle bli likadana när vi blev äldre. Sen halsade vi ölen och gick.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar